Språkvetenskapliga fakulteten

Projekt inom språk och åldrande

Dignity in Action: A Pilot Study of Encounters Between Older People and Professionals in Health Care Settings

Projektansvarig: Anna Lindström, Institutionen för lingvistik och filologi

Detta pilotprojekt syftar till att belysa den tysta kunskap som ligger till grund för god praktik inom vården av äldre människor. Genom att undersöka social interaktion mellan vårdgivare och äldre vårdtagare ämnar projektet att synliggöra olika sociala resurser som stöder äldre människors värdighet i vården. Projektet har genererat en korpus av excerperade interaktioner mellan äldre vårdtagare och vårdpersonal från dokumentärer i Svensk mediedatabas. Följande delprojekt ingår i Dignity in Action:

Livsstilsdiskussioner i medicinsk interaktion med äldre människor

Delprojektansvarig: Clara Iversen, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Detta projekt syftar till att undersöka hur frågor om livsstil uppkommer och behandlas i möten mellan vårdpersonal och äldre patienter. Livsstil kan vara ett känsligt område eftersom det har moraliska implikationer för både vårdgivare och vårdtagare. Vårdgivaren å ena sidan rör sig i ett område på gränsen mellan sjukvård och privatliv och kan därför uppfattas som moraliserande. Vårdtagaren å andra sidan kan anses ha ett ansvar att optimera sina chanser att bli frisk och inte förstöra sin hälsa genom dåliga vanor såsom rökning. Studien visar att båda deltagarna förhåller sig till dessa problem och ger exempel på resurser för att hantera dem.

Diskursen om hög ålder

Delprojektansvarig: Shirley Näslund, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet

Detta är ett pågående projekt som berör diskursen om hög ålder i en TV-dokumentär. TV-dokumentärer som fokuserar på äldre medborgare är ett nytt fenomen. Projektet studerar hur betydelsen av ett gott åldrande, sårbarheten i att bli äldre, samt ålder och hälsa konstrueras och förhandlas av deltagarna i TV-dokumentärens vårdsammanhang. I vilka kontexter görs hög ålder relevant? Vilka ord, uttryck och identiteter sammankopplas med hög ålder? Denna lingvistiska studie jämför de äldre patienternas röster med vårdgivarnas röster och själva TV-dokumentärens röst

Språk och hög ålder

Projektansvarig: Liliana Mitrache, Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet

Projektet belyser förhållandet mellan språk och hög ålder, i synnerhet språkstörningar vid senildemens. Som data används neuropsykologiska språktester som gjorts vid universitetssjukhuset i Basel, Schweiz. Projektet har bland annat fastställt att ordspråk och skämt förlorar den ursprungliga, metaforiska betydelsen och uppfattas bokstavligt. Äldre människor med senildemens har även svårt att hitta rätt ord för saker och använder omskrivningar eller ersättningsord, till exempel släkt istället för familj.

Digitala mediers plats och roll i ålderspensionärers vardag

Projektansvarig: Theres Bellander, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

Projektet handlar om äldre människors plats och roll i det digitala samhället och beskriver hur de använder datorer och mobiltelefoner. Analysen baseras på inspelade intervjuer med pensionärer i åldern 66-97 år. Resultaten visar att tid är viktigt i deltagarnas beskrivningar. Ett 'nu' och 'då' konstrueras och görs relevant i pensionärernas berättelser, både när det gäller deras personliga utveckling och förändringar i samhället. Deltagarna menar att de skriver mer än innan de hade datorer och att de i större utsträckning tar del av nyheter och offentliga debatter.

Språkvanor, språkinlärning och språksyn bland äldre nordiska migranter i Spanien

Projektansvarig: Ulla Börestam, Institutionen för nordiska språk

För att undersöka hur äldre nordiska migranter orienterar sig i den flerspråkliga miljön i spanska Torrevieja har detta pilotprojekt samlat in språkdagböcker från äldre migranter. Personerna som har en medelålder på 66 år har även intervjuats. Projektet visar att kommunikationen i hemmet domineras av det egna modersmålet. Även underhållning och service på modersmålet finns tillgängligt. I kvarteret där man bor stöter man på andra språk. Många har också lagt ner möda på att lära sig det spanska språket men majoriteten av deltagarna har endast ytliga och tillfälliga relationer med spanska invånare.

Where Discourse Structure and a Heritage Language Meet: Oral History Interviews of Swedish Americans

Projektansvarig: Angela Falk, Institutionen för engelska, Uppsala universitet

Nordamerikanska samhällen som befolkats av svenskar har varit fortsatt tvåspråkiga över flera generationer. Fortfarande 140 år efter bosättningen fungerar svenska som ursprungsspråk för många invånare. Detta projekt analyserar hur tidiga erfarenheter av bosättningar runt Smokey Valley beskrivs i muntliga historiska intervjuer. Merparten av deltagarna var i 70-årsåldern och hade hört sina föräldrar och farföräldrar prata svenska i hemmet. Studien använder diskursanalys för att beskriva mönster i berättandet där svenska används i engelskspråkiga sammanhang. ’Svengelska’ används som en stilistisk resurs bland människor som inte använder svenska i sitt vardagliga språk.